Bysans militärallianser

Romarriket gick inte under 476. Istället fortlevde det i nästan tusen år, till 1453, till i det östromerska riket, eller Bysans. En viktig beståndsdel i Bysans långa liv var förmågan att skapa allianser med folk och riken som annars hade kunnat utgöra dödliga hot. När rikets militära makt ebbade ut övergick man till skicklig diplomati med germanska och slaviska folk, dels för att spela ut dem mot varandra, dels för att skydda sig. Rena militärallianser var dock inte tillräckliga, man satsade också stort på att sprida sin kultur och den ortodoxa kristendomen på Balkan och i Östeuropa. Tanken att skapa lojalitet genom likhet var också en ytterst framgångsrik strategi, dels genom att man avvärjde hoten från Bulgarer och Ruser, dels genom att man skapade kopior av sig själv i omvärlden som själva kunde överleva. Arvet från Bysans lever i hög grad kvar i dagens Ryssland och genom att förstå det kan vi bättre begripa Rysslands relation till resten av världen.

Peter Haldén är lektor och docent vid Försvarshögskolan i Stockholm och undervisar i militärstrategi (oftast med historiska perspektiv) och fysisk träning.

Programmet ges i samverkan med Medelhavsmuseets vänförening.